Driftproblem handlar sällan om servrar, de handlar om människor, vanor och makt.

När något strular i IT driften går tanken ofta direkt till tekniken: servrar, nät, databaser, integrationer, patchar. Det är naturligt. Det är också fel fokus i många fall.

För i moderna organisationer uppstår de flesta driftsproblemen inte i infrastrukturen utan i det sociotekniska ekosystemet runt den. Det vill säga: människor, beteenden, vanor, kultur, prioriteringar och maktbalanser.

Det låter abstrakt, men det går att se i vardagen. Här är några mönster du känner igen om du arbetar med IT drift idag.

1. “Det tekniska felet” visar sig ofta vara ett beteendeproblem

En server är inte långsam för att den ogillar dig.
Den är långsam för att någon kör en 15 år gammal integration, för att ingen vågat röra i en kritisk konfiguration, eller för att ett team hittade en genväg som “bara skulle användas tillfälligt”.

Driften får ta konsekvensen men orsaken ligger utanför.

Exempel:

• Ett system kraschar varje månad.
  Rotorsaken? Ett verksamhetsteam som gör manuella kvällsuppdateringar vid sidan av processen.

• En databas går i taket.
  Rotorsaken? En gammal rutin ingen längre minns varför den finns.

• Ett API slutar svara.
  Rotorsaken? En ändring i ett helt annat system gjord utan att prata med drift.

Det är sällan hårdvaran som brister.
Det är samspel som saknas.

2. Vanor styr mer än riktlinjer

Organisationer är fulla av “informella standarder”:
sånt som inte står i någon process men som alla gör ändå.

Som:

• att hoppa över förändringshantering “bara för den här gången”

• att jobba runt system i Excel

• att göra snabba fixar direkt i produktion

• att integrera system utan att dokumentera

• att spara kritisk kunskap i huvudet på en person

Tekniken lyder riktlinjer.
Människor följer vanor.

Och när vanor krockar med driftens behov vinner vanorna nästan alltid.
Tills något går sönder.

3. Maktstrukturer påverkar driften mer än teknologi

Det pratas sällan om makt i IT drift, men den är helt central.

Exempel:

• Ett team som inte vill släppa kontroll över “sin” applikation.

• En produktägare som prioriterar features före stabilitet.

• En chef som driver igenom en release trots varningar.

• En verksamhetsdel som “äger” ett system men inte vill ta konsekvens och ansvar.

• IT-säkerhet som blockerar driftens behov av snabb access.

Driftproblem uppstår ofta när någon får sin vilja igenom men konsekvensen hamnar hos drift.

Tekniken är neutral.
Organisationen är det aldrig.

4. Driften får bära konsekvenserna av beslut den inte varit del av

Ny plattform? Ny integration? Ny process?
Verksamheten bestämmer driften tar hand om konsekvenserna.

När drift inte är med vid beslut händer följande:

• system designas utan driftsförmåga i åtanke

• det saknas loggar och övervakning

• ingen har tänkt på versionshantering

• komplexitet byggs in av misstag

• drift upptäcker risker först i produktion

Och då är det för sent.

Drift ska inte bara jobba i slutet av kedjan.
Drift ska forma kedjan.

5. Det är samspelet som avgör om IT fungerar – inte tekniken

Stabil IT drift uppstår inte genom perfekta servrar.
Den uppstår när:

• verksamhet förstår konsekvenserna av sina val

• utveckling tar höjd för driftskapacitet

• säkerhet och drift samarbetar, inte motarbetar

• designbeslut tas tillsammans med de som ska leva med dem

• ansvar är tydligt

• beteenden förändras, inte bara system

Tekniken är bara en bärare.
Det är människorna som avgör om den fungerar.

Slutsats

När driften fungerar bra ser det ut som teknikens förtjänst.
När den fungerar dåligt ser det ut som teknikens fel.

Men sanningen är att driften är en spegling av organisationens beteenden.

Vill man minska driftproblem måste man jobba med:

• kultur

• vanor

• ansvar

• prioriteringar

• samspel

• kommunikation

• och ja, makt

Servrarna är oftast inte boven.
De är bara de som ropar först när människorna runt dem inte arbetar tillsammans.